All posts filed under: Swedish

Some days, and quite often together with my Swedish writing companions here in Haarlem, The Netherlands from http://skrivkringlan.blogspot.nl , the inspiration is there in my mother tongue.
Hence this category for the Swedish stuff.

Swedish / Ord

Ord har en otrolig kraft. En kraft att stärka, att bygga, att stjälpa, att välta, att förbättra, att försämra, att ge färg, att skugga, att vinkla, att ljussätta, att begrava, att förgömma, att….. Det är mycket lättare att märka detta när orden kommer is samband med musik, en melodi, ett gitrarriff, en takt. I vibrationen av musiken går orden in på precis det stället som var menat – direkt. Vad många av oss inte lägger märke till är att utan musiken så har orden fortfarande en lika stark kraft. Vibrationen är likadan med eller utan musik, med musik ampas den upp en hel del och musikens egen vibration vävs ihop med ordens , som sedan vävs ihop med din egen energi och de vibrationer du redan har i ditt minne, i ditt medvetande – varje sig du är medveten om det eller ej . Nästa gång någon önskar dig en bra dag, lyssna på vibrationen av de orden, ta in den och inse att det inte bara är tomma ord – det är verkligen någon …

Swedish / Livets allvar

Jag har lärt känna en dam som är coach. Hon är närmare 50 än 40, hur go som helst och varje gång vi träffas för att fika och jag tittar omkring efter henne ser jag henne aldrig direkt . Inte för att hon är onsynlig. Nej, för att hon ser ut som en liten tjej och mitt öga söker min väninna som är äldre än så. Och nej, hon är ingen som klär sig som någon som är yngre än hennes egen dotter eller hänger runt med småkillar. Hon klär sig som en dam i den ålder hon är, ingen grå dam och ingen alledeles för färgskrällig med blommiga klänningar heller, och hon hänger runt med helt ”vanligt” folk. Hon ser ut som en yngre tjej för att det är den energin hon utstrålar. Det är inte hårfärgen, smyckena, kläderna, väskan – det är ”bara” utstrålningen. Jag står eller sitter där och kollar runt vart hon är och helt plötsligt ser jag dendär unga tjejen vifta med armarna – eftersom jag inte märkte när hon …

Swedish / Haarlem 21-12-12

Så olika men ändå så lika, som handens fem fingrar – annorlunda men alla delar av samma enhet. Dimman sveper in oss i magin denna dag. Vi hälsar Solen och Venus välkomna i ottan, någonstans i slöjan som omhöljer staden är de på väg upp. Vi mediterar, öppnar våra egna och varandras hjärtan. Vi dansar, låter solen komma in och sedan delar och välkomnar vi energin i tystnad, i meditation, i observation, igen. Gammal vänskap blir ny. Nu vänskap känner av de uråldriga rötterna som förbinder oss Nu, Då, Sedan, För alltid.

Swedish / Amsterdam – Sloterdijk – Haarlem

Amsterdam – Sloterdijk – Haarlem hur ofta har jag inte suttit på det tåget de senaste 11 åren? Amsterdam – Sloterdijk – Haarlem hur lång tid kunde det egentligen ta att komma hem från jobbet? Minnet av den dagliga rutten Hilversum Sportpark – Amsterdam var utsuddad för länge sedan. Fastklämd bland hundratals mycket längre och mer pendelvana människor som inte heller ville vara just där just då. Ibland kunde det vara kul, som när min finska kollega Taina och jag vid 30+ års ålder lekte spioner på morgontåget (7.11, platform 15, mot Almere Buiten, byte vid Weesp för Hilversum, om man inte somnat och vaknat just i Almere Buiten), till jobbet och smög omkring allt annat än osedda längs stolsraderna med osynliga pistoler i händerna, viskandes i mobilen ”car 5 clear!”, ” where are you, Falcon?”, ”Come in, Beehive”, ”Over and out” tills vi hittade varandra. Eller på vägen tillbaka gissandes vädersträcken i detta världens plattaste land tills en av oss, till medpassagerarnas belåtenhet, fått en kompass i julklapp som vi kunde referera istället för …

Swedish / Återigen grönska

”Äntligen!” Hon slog upp fönsterluckorna, sken som solen inombords trots att regnet strilade ner likt ett vitt vattenfall utomhus, andandes in den fuktiga, jordiga, ångande vårluften. ”Äntligen, äntligen, äntligen!” En vecka tidigare, det regnade även då. Emellanåt kisade en liten blyg solstråle fram genom svartblå, tjocka moln. Trädens stammar och grenar var mörka, genomdränkta av allt regn som fallit. På de allra yttersta delarna av grenarna, de delar som var så sköra att de skulle kunna brytas av skulle det komma en vilsensprungen hagelstorm, där ute tittade små, små, mjuka, skrämsna ljusgröna skott fram. ” Om inte solen tittar fram och tar ett par riktiga andetag, om strålarna stryps av dessa moln hela tiden, då kommer dessa små gröna ursprungsliv inte att få uppleva det de kommit hit för att få uppleva”, hade hon muttrat till sig själv när hon rättade till te kopparna som Evert hade placerat på fel sida om assietterna, igen. Hon hade varit ordentligt orolig, riktigt ”djupt-inne-i-själen-orolig”. Hon hade sett den , inte för alla lika tydliga, symboliken i hela situationen. …

Swedish / Gryning

Beslut ska fattas. Prioriteter ska ställas. Varje ögonlick, och vid varje vägskäl på nytt. Det går inte att låta allt annat falla ur händerna för att alltid springa iväg och hjälpa någon annan att plocka upp sina skärvor när man gång på gång återvänder till ett berg av sina egna kristall, porslin och keramikskärvor utan att få hjälp där. Det är över nu. Det räcker. En ny morgon har grytt, en ny dag har nalkats och den nya tiden är här. Varje gång du blir ryckt ur den nya tiden med rötter och allt, varje gång du hör krossandet omkring dig, ankra dig först i ditt eget vetande, i din egen kontakt, i din egen energi. Känn hur du är jordad som den ståtligaste ek. Sedan kan du skrida vidare med kvast och skyffel, redo för resten av världen. Men det är inte din uppgift att sopa upp och laga för dem – det som är trasigt kan inte lappas ihop, det görs istället plats för att skapa något nytt, från grunden och upp, med …

Swedish / Djupa Vatten

Djupa vatten, mörka världar, ovetandet simmar i djupet… Eller är det undermedvetandet? Allra längst ner, på det allra djupaste stället, där finns egentligen vetandet. Vetandet som breder ut sig som sammet – djup, mjuk, mörk, med gnistrande diamanter, reflekterande stjärnljuset tusentals mil ovan. Eller är det verkligen så långt borta? Är det kanske så att den djupa stjärnhimlen och den sammetsbeklädda havsbotten reflekterar varandra? Precis som du, jag, skeenden reflekterar varandra i denna dans som vi kallar livet? När vi låter oss sjunka med, in i, dansen, ner i de djupa vattnen, förbi vågorna, krusningarna på ytan , ner igenom ytströmmarna dalandes vidare i underströmmarna, observerandes allt som ligger där och flyter, det som ibland förs med upp till ytan i ett ögonblick – observerandes det utan att dras med i varken denna underström eller ytströmmen – , långsamt, sakta och mjukt sjunkandes ner till den sammetsprydda stilla botten av oceanen. När vi medvetet låter oss föras dit ser vi hela universum reflekteras tillbaka. Eller är havsbottnen, en reflektion av universum? Vem är vem?

Swedish / Mjukt, varmt, täcke

Det är disigt ute. Trots att morgonen lovar en spännade dag, med alla möjliga spännande saker på schemat drar hon det mjuka, varma, täcket närmare sig. Hon rullar in sig helt och hållet, som en liten larv som bygger en puppa att sova i för gott, för att senare ta sig ur det alltför trånga täcket och sprida sina vingar i form av en fjäril. Men innan denna färgglada, graciösa, lätta och ståtliga fjäril känner luften under vingarna vill hon bara sova bort den världen som ska lämnas utanför förpuppningen. Världen där allt känns lika disigt som det ser ut på andra sidan sovrumsfönstret. Det mjuka, varma, täcket skyddar mot den världen just nu och hon ler när hon inser att hon faktiskt kan bestämma sig för att vara dendär fjärilen. Nu.

Swedish / “Om”

Skrivkringlans utmaning “Sommarmorgon”, där vi dagligen under månaden juni bloggar under http://skrivkringlan.blogspot.nl – detta är min post från 1 juni. Om jag skulle skriva en sång till dig, skulle den innehålla så mycket kärlek och nostalgi att Pripps Blå aldrig mer skulle kunna göra en reklamfilm med mer känsla. Om jag skulle skriva en sång till dig, skulle den innehålla kontakten av mjuka fotusulors första barfota steg på klipphällar en sval vårmorgon, granit mot hud, mötet av hårt och mjukt, smältande samman i löftet om den intågande sommaren. Om jag skulle skriva en sång till dig, skulle den hylla dig i mänsklig gestalt som ord och noter från Taube, Bellman, Afzelius, Cornelis, Ledin, Gyllene Tider och ett otal mer själar med i deras led. Den skulle skalda om känslan från alla trubadurshjärtan vilka vandrat våra kuster och land sedan medeltiden och än idag lämnar fotspår i våra själar varje år på nytt. Om jag skulle skriva en sång till dig, skulle den smaka av saltsänk, tång, nyfiskad makrill blandad med fisljummen folköl, vargtass på dunk …